En statlig utredning: Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel 2 (SOU 2023:60) – har lagt fram förslag som innebär ökade möjligheter för myndigheter att använda vad som kallas ”preventiva tvångsmedel”.
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har lämnat ett yttrande som som säger att förslagen ”i stort är väl avvägda ur integritetssynpunkt men lämnar vissa synpunkter”.
Dessa preventiva tvångsmedel hänvisar specifikt till åtgärder som vidtas inom ramen för underrättelseaktiviteter för att förhindra brott. Det kan inkludera hemlig kameraövervakning, hemlig övervakning eller avlyssning av elektronisk kommunikation.
I enlighet med förslagen från utredningen kan brottsbekämpande myndigheter begära information om elektronisk kommunikation i samband med mer brottsformer än tidigare.
Hot mot personlig integritet?
Medan förslaget ska ha utformats för att garantera integritetsskyddet, kan det fortfarande ses som ett hot mot individens rätt till privatliv. Finns det skäl att att bekymra sig över en mer omfattande övervakning som således kan inkräkta på tredje parts integritet?
Enligt IMY är förslagen övervägande välbalanserade när det gäller skyddet för den personliga integriteten. Detta på grund av att utredningen begränsar användningen av preventiva tvångsmedel till situationer där det finns en koppling till organiserad brottslighet. Vidare är IMY positiva till att förslagen är tidsbegränsade, vilket möjliggör en utvärdering av de föreslagna åtgärderna i framtiden.
Förslaget innebär en betydande utvidgning av övervakningsmöjligheterna i förebyggande syfte, dvs utan en konkret misstanke om brott. IMY har efterfrågat ytterligare överväganden kring proportionaliteten i förslaget i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
IMY ser också positivt på att utredningen föreslår att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) får ökade resurser för att effektivt kunna utföra sitt tillsynsuppdrag och håller med om bedömningen att detta innebär en särskilt viktig integritetsgaranti och rättssäkerhet.
IMY har dock lämnat vissa synpunkter på förslagen. Ett av dessa gäller utredningens förslag att tillstånd för hemlig rumsavlyssning och hemlig kameraövervakning ska kunna knytas till en person istället för till en viss plats.
Risk för maktmissbruk? Brist på transparens i beslutsprocesser?
Utökade befogenheter för brottsbekämpande myndigheter öppnar för risken att dessa åtgärder missbrukas. Finns det därför en risk att myndigheterna använder dessa åtgärder på ett sätt som överträder rättigheter och friheter, särskilt i situationer med lågt beviskrav, eller utan konkret misstanke om brott?
IMY har uttryckt tveksamhet till förslaget att det är en åklagare som ska fatta beslut om övervakning. IMY anser att det är tveksamt att det möter kravet på att sådanna beslut ska fattas av en en oberoende myndighet, med hänsyn till en dom i EU-domstolen.